Stiftelsen Näs Magasinkassa
De äldsta kända uppgifterna kring spannmålsmagasinet på Näs härrör från 1790-talet.
Enligt ett sockenstämmoprotokoll från 1835 skulle varje oförmedlat mantal (verklig areal av skiftet till skillnad mot förmedlat mantal som avsåg framräknad värdeareal av jordens uppdelning) varje höst leverera en tunna råg till magasinet. Vid den här tiden förvarades all säd i kyrkans nordvästra del. Sockenborna klagade dock på att kyrkan var så mörk, likaså att läktaren inte gick att använda och det resulterade så småningom i byggandet av en separat byggnad för förvaring av säd, uppdelat på råg och korn. Man vet, genom äldre protokoll, att flera olika byggnader kom till men också senare revs för att de blev otjänliga för spannmålshanteringen. År 1893 blev så ett nytt och större magasin byggt, 9 alnar1 brett och 20 alnar långt, med två våningar och tegeltak strax nordost om Näs kyrka. I bottenplan hystes socknens likvagn in och resten tjänade som redskapsbod. Övervåningen var alltså spannmålsmagasin.
Under 1800-talet drabbades öborna av flera svåra nödår där folk svalt och led oerhört. Magasinkassan tros ha spelat en avgörande roll i många människors liv särskilt under denna tid eftersom det här fanns möjlighet att få sig tilldelat utsäde men också brödsäd när bristen var stor.
Magasinsrörelsen avvecklades efterhand som behoven minskade. Byggnaden såldes för bortflyttning 1962 och står numera vid Martarve. Tillgångarna överfördes till en stiftelse kallad Näs Magasinkassa. Numera går avkastningen till nyttiga ändamål inom jordbruket samt som stipendier till ungdomar i Näs som på Gotländsk skola vill utbilda sig inom jordbruksområdet.
Källa: Näs Sockenbok
Kontakt: Jan-Erik Jacobsson, Lingsarve